I förra artikeln gick vi igenom begreppet gränsbelopp och tittade även på hur man använder sig av en av beräkningsmetoderna, Förenklingsregeln. Vi gick även igenom vad ett sparat utdelningsutrymme är. Denna gång tittar vi på Huvudregeln.
Huvudregeln ställer fler krav än förenklingsregeln, och kan samtidigt generera ett mycket högre gränsbelopp. Här behöver man bena ut ett par saker först. Först kan vi gå igenom vad som är tongivande i uträkningen. Centralt i denna beräkning är det ”lönebaserade” utrymmet. Vid beräkningen av gränsbeloppet får man utgå utifrån hälften av företagets totala lönekostnad och förenklat så sätts gränsbeloppet till hälften av den totala lönekostnaden i ditt företag. Detta gäller om du äger alla aktier i ditt företag.
För att överhuvudtaget kunna titta på det ”lönebaserade utrymmet” måste det viktigaste kriteriet vara uppfyllt. Att du som ägare har haft rätt lön!
För att exemplifiera! Om vi spolar fram tiden lite till april nästa år (2020) och låtsas att vi sitter med din deklaration för 2019. Den ska lämnas in den 4 maj 2020. Vi har nu till uppgift att räkna fram gränsbeloppet enligt huvudregeln. Vi vill se hur den utdelningen på totalt 500 000 kr som ditt företag betalade ut till dig under 2019 ska beskattas, till 20% eller mer?
Vi börjar med det ”lönebaserade” utrymmet. I beräkningen utgår man från löner året innan beskattningsåret, dvs vad var den totala lönesumman året innan 2019 (beskattningsåret). Som exempel var de totala lönerna för 2018 1 miljon kronor. Vad som räknas som löner är betalda bruttolöner, dvs vad alla löntagare (inklusive du eller närstående) får före avdragen skatt. Förmåner får inte räknas in (exempelvis bilförmåner). Alltså sätts ditt ”lönebaserade” utrymme till hälften av 1 miljon kronor. Så vi landar på att ditt gränsbelopp summerar till 500 000 kr. Din utdelning på 500 00 kr ryms därmed inom gränsbeloppet enligt huvudregeln, så skatten på de 500 000 kr blir 100 000 kr, dvs 20%. Hade vi räknat fram ett högre gränsbelopp än de 500 000 kr så hade den del som inte använts rullat vidare till nästa år, som ett ”sparat utdelningsutrymme”.
Ditt egna löneuttag får vi inte glömma, det är det viktigaste, har du inte gjort rätt löneuttag så får du inte använda dig av det ”lönebaserade” utrymmet. För exemplet precis beskrivet måste du ha haft ett löneuttag under 2018 på minst 425 000 kr. Detta räknas fram utifrån en annan krånglig uträkning. Din lön måste motsvara minst 5% av den totala lönekostnaden samma år plus 375 000 kr. Detta blir 425 000 kr på en total lönekostnad på 1 miljon kronor för 2018. Du får inte heller glömma att vi får endast titta på ditt löneuttag, har en närstående som jobbar i företaget också lön samma år så får man inte tillgodoräkna den lönen till sitt egna löneuttag.
Många krångliga beräkningar och många olika faktorer att hålla reda på för att få detta att bli rätt. Detta belyser hur viktigt det är att du säkerställer att du har rätt lön varje år för att kunna använda dig av det ”lönebaserade” utrymmet. I detta fall så ska du ha haft rätt lön under 2018 för att i april 2020 kunna använda dig av huvudregeln.
Vi på KOPA Konsult har som regel att påminna våra kunder varje höst för att titta på hur ditt löneuttag förhåller sig till dessa regler. För man måste ha gjort rätt löneuttag under året och man får inte tillgodoräkna sig lön för ett år som betalas ut ett senare år. Man vill ju inte sitta där ett och ett halvt år senare och förstå att man missade tåget.
Denna text är avsedd att ge en informativ beskrivning av reglerna för fåmansbolag och är inte på något sätt anpassad till enskilda fall för företagare. Ta kontakt med din revisor eller redovisningskonsult eller oss för att se exakt vad som gäller för ditt företag.