Utredningen om att förenkla 3:12-reglerna har publicerats. Utredningen har pågått sedan 2022 och syftet har varit att förenkla och förbättra reglerna om hur beskattning ska ske av utdelning och kapitalvinst för ägare till fåmansföretag. Föregående vecka lämnades utredningen till finansdepartementen och om den leder till förändringar så kommer dessa gälla tidigast 1 januari 2026.
Några av de föreslagna ändringarna är:
– Ett beräkningssätt i stället för två. Idag får ägare av fåmansföretag använda ett av två alternativ beroende på om lön tagits och till vilken nivå
– Höjt schablonbeloppet till ca 300 tkr. Idag erbjuder schablonregeln ca 200 tkr. Detta är nivån på utdelningen som beskattas med 20% skatt
– Lönebaserat utrymme behålls, men med förändring. Utgörs fortfarande av hälften av utbetalda löner i företaget och dess dotterföretag, dock med ett avdrag innan beräkningen, avdraget uppgår till ca 600 tkr
– Nuvarande krav på löneuttag slopas. I stället är ett lönekrav inkluderat i beräkning av lönebaserat utrymme. Innebär i praktiken att ägaren fortfarande behöver ta ut lön för att använda lönesumman, dock i de flesta fallen till en väsentligt lägre summa än nuvarande regler
– Kapitalandelskrav slopas! Dagens krav på att äga minst 4% av aktierna tas bort, alla ägare i ett fåmansföretag kvalificerar till samma regler
– Definitionen av dotterföretag ändras, nuvarande regler använder definitionen i inkomstskattelagen, utredarna föreslår att definitionen i aktiebolagslagen ska gälla. Detta möjliggör att ett företag kan vara dotterföretag till flera företag. Antingen via röstmajoritet och/eller majoritet av kapitalet. Detta är intressant för företag som ägs till hälften var av två företag, den ena ägaren kan ha majoritet av kapitalet medan den andre har majoritet av rösterna.
I vissa fall är detta förslag väldigt bra, i andra fall inte så bra, vi tittar på några exempel!
För ett mindre företag, där ägaren inte tar ut lön, skulle detta innebära en klar förbättring. Höjd schablonbeskattad utdelning från 200 tkr till 300 tkr per år.
Om en företagare tar ut lön, till exempel en enmanskonsult, kan ändringen innebära en försämring. Om företagaren tar ut 800 tkr i lön per år, skulle löneunderlaget beräknas till (800 tkr – 600 tkr) *0,5 = 100 tkr. Då gäller i stället schablonen som höjts till 300 tkr. De nuvarande reglerna skulle generera ca 400 tkr i utdelningsutrymme.
Om ett företag har flera anställda så blir de positiva effekterna i förslaget påtagliga då lönekravet för ägaren är så pass lågt i jämförelse med dagens regler.
För ”större” företag med flertalet anställda, exempelvis 20–30 eller fler, blir de positiva effekterna av föreslagna ändringar betydliga, här ökar möjligheten att exempelvis låta nyckelpersoner få aktier och få tillgång till löneunderlag utan att behöva äga 4%. För ett företag med 20 anställda och en lönesumma på 12 mkr, innebär de förändrade reglerna ett lönebaserat utrymme på ca 6 mkr (12 mkr – 0,6 mkr) *0,5. Ganska likt dagens regler.
Vi väntar med spänning på om denna utredning går vidare och om reglerna ändras. Eventuella uppdateringar kring detta kommer vi fortsatt försöka belysa med konkreta exempel på hur företagare berörs i praktiken av förändringar av dessa regler.